Distinget - chamber.se

Distinget 2012

disting2012_500px

VD Ann-Christin Norrström, Länsförsäkringar Uppsala
arrow_small

Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef SACO
arrow_small

Maria Rankka, VD Stockholms Handelskammare
arrow_small

Eva Åkesson, Rektor Uppsala Universitet
arrow_small

Carina Björkefors, VD Proffice Sverige AB
arrow_small

Mikael Persson, VD Academicum AB
arrow_small

Cecilia Forss och Tomas Stavbom, Regionförbundet Uppsala län
arrow_small

Peter Egardt, landshövding Uppsala län
arrow_small

Fredrik Ahlstedt, kommunstyrelsens ordförande Uppsala kommun
arrow_small

Hanna Stjärne, publisher AB Upsala Nya Tidning
arrow_small

Guldhjärtat – Rotarys CSR-pris

Disting 2012 på Uppsala Stadsteater lockade över 250 anmälda. Många kom tillresande från både länets kommuner och Stockholms län för att uppmärksamma kompetensförsörjningen som kritisk framtidsfråga för både huvudstadsregionen och Sverige.
Teaterchefen Linus Tunström hälsade församlingen välkommen till Stadsteatern och önskade Distinget lycka till. Han konstaterade att vi alla har en gemensam uppgift i att spegla vår dynamiska region och att sätta både Uppsala och regionen på kartan. Stadsteatern vill göra det på sitt område, liksom näringsliv, akademi och offentliga verksamheter på sina.

Handelskammarens regionordförande Ann-Christin Norrström, VD Länsförsäkringar Uppsala:
arrow_small

Läs hela Ann-Christin Norrströms anförande
Handelskammarens ordförande öppnade Distinget med att erinra om paradoxen att vi samtidigt har både arbetslöshet och kompetensbrist på arbetsmarknaden. Företagen pekar på problem med matchning, rätt utbildning för deras behov och bristande samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Men vi måste också bli bättre på ”hygienfaktorer” som bostäder, infrastruktur och kultur.
Men det gäller också att attrahera kompetens och talanger utifrån, och här är en nyckel att marknadsföra regionen bättre. Samarbetet i Världsklass Uppsala är ett led i detta. Också i samarbetet mellan akademi, näringsliv och universitet bör vi ta fasta på det och ta mer plats, både nationellt och internationellt, framhöll Ann-Christin Norrström avslutningsvis, innan hon överlämnade ordet till moderatorn Stig-Björn Ljunggren.

Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef, SACO:
arrow_small

Se den demografiska kurvan här
Gunnar Wetterberg framhöll demografins stora roll för både samhällsutvecklingen och kompetensbehoven. Men att följa utvecklingen är inte problemfritt. Å ena sidan förutsäger planerarna med stor noggrannhet befolkningsutvecklingen. Å andra sidan ger folket tusan i planerarnas prognoser och föder sina barn när de vill. Det ger stora svängningar på arbetsmarknaden som är oerhört svåra att parera. Samtidigt är arbetskraften trögrörlig, medan kapital och andra produktionsfaktorer rör sig tämligen obehindrat över gränserna och förstärker svängningarna.
Tidigare har Sverige kunnat kompensera kompetensbristerna med att folk flyttat från jordbruket till de nya näringarna i städerna, genom att kvinnorna gått ut i arbetslivet och genom invandring. Idag när jordbruket är färdigrationaliserat, förvärvsfrekvensen bland kvinnor är 80% och alla länder slåss om invandringen, så måste vi söka nya vägar.
Gunnar Wetterberg pekade ut några viktiga ingångar i detta arbete:
•    När arbetskraftsutbudet minskar måste arbetsproduktiviteten öka (även i offentlig sektor)
•    Vi måste öka investeringarna i arbetsbesparande maskiner och hjälpmedel
•    Vi måste stimulera arbete genom lönesättning och genom att få in dem som inte arbetar idag
•    Vi måste snabbare få in unga på arbetsmarknaden tidigare, t ex genom ingångsjobb
•    Vi måste underlätta att byta bana mitt i livet
•    Vi kan behöva arbeta längre och betala en större del av våra kostnader på äldre dar själva.

Maria Rankka, VD Stockholms Handelskammare
arrow_small

Se Maria Rankkas presentation här
Handelskammarens VD konstaterade att huvudstadsregionen har både fördelar och utmaningar. De flesta storstadsregioner i världen ökar, men i västvärlden är det bara Stockholm och Stuttgart som uppvisar rejäl tillväxt. Om vi skall bli vinnare måste vi ta vara på och förvalta denna position.
Prognoserna från SCB pekar mot en accelererande kompetensbrist till 2030. Bara i Stockholms län förutses en brist på 73 000 högutbildade, och situationen kan antas likna den i Uppsala län.
Flera insatser krävs för att möta denna utmaning. Höjd kvalitet i skola och på universitet, ökad genomströmning i utbildningarna, stärkt samarbete mellan akademi och näringsliv, liksom att åtgärda kända brister i näringslivsklimatet (bostäder, riskkapital, marginalskatter mm) är viktiga pusselbitar att ta itu med.

Eva Åkesson, Rectrix Magnifica Uppsala universitet
arrow_small

Se Eva Åkessons presentation här
Uppsala universitets nytillträdda Rektor pekade på de stora insatser universitet gör för den nationella kompetensförsörjningen. Som prioritering inför sitt rektorat pekade rektor vid installationen ut ”satsningar på internationalisering, kvalitet och studenterna”. Två viktiga spår som kan förbättras ansåg hon vara rörligheten inom och mellan sektorer (t ex mellan universitet och näringsliv), och samverkan över sektorsgränserna.
Rektor såg flera utmaningar att möta. Utflyttningen av forskning från t ex AstraZeneca, det sjunkande antalet internationella studenter, den statliga neddragningen av utbildningsplatser var några exempel, där nationella åtgärder krävs. Andra handlar om infrastruktur, student- och forskarbostäder, praktikplatser och fler och bättre mötesplatser för fördjupad samverkan.

Carina Björkefors, VD Proffice Sverige AB
arrow_small

Se Carina Björkefors presentation här
Som VD för ett bemanningsföretag ligger man alltid nära företagens behov och måste ständigt vara uppdaterad på kundernas problem. Och den demografiska situationen, med fler avgångar än inträden på arbetsmarknaden, accentuerar problembilden.
Samtidigt är det viktigt att se ungdomars preferenser. Viktigast för dem, enligt Proffices undersökningar, är utvecklingsmöjligheter i arbetet, att företagen står för sunda värderingar och att de har en positiv företagskultur. Först därefter kommer de ”hårda” parametrarna som lön, arbetstider och förmåner.
Proffice har i en färsk SIFO-undersökning frågat över 500 ledare i privat och offentlig sektor om deras problem ved rekrytering. Hela 61 % menar att det är svårt/mycket svårt att finna rätt kompetens. De flesta söker också genom egna kanaler, såsom nätverk, egen webb, sociala medier i stället för Arbetsförmedling osv. Mer än en tredjedel anser inte att dagens utbildningar uppfyller de behov de har idag. Skillnaderna är små mellan privat och offentlig sektor.

Mikael Persson, VD Academicum
arrow_small

Se Mikael Perssons presentation här
Ett exempel på vad som kan göras levererades av Academicum, som arbetar med projekt till stöd för samverkan i snittet mellan akademi och företag bl a i samarbete med Handelskammaren och Svenskt Näringsliv. Bakgrunden är den stora investering både samhället och enskilda gör i högre utbildning, i genomsnitt närmare 1,6 Mkr per person. Med idag 65 000 arbetslösa akademiker innebär det i runda tal att en investering på c:a 100 miljarder inte ger någon förräntning alls.
Genom projektet Akademikertrainee har Academicum matchat nyutbildade akademiker och företag, vilket lett till att c:a 70 % fått jobb. Om vi kan öka detta, eller integrera arbetssättet i samverkan mellan företag och akademi skulle stora samhällsvinster kunna uppstå. Planer finns nu att gå vidare med ett ”näringskliv” för Uppland och huvudstadsregionen.

Cecilia Forss, ordförande, och Tomas Stavbom, chef regional utveckling, Regionförbundet Uppsala län
arrow_small

Se Regionförbundets presentation här
Cecilia Forss inledde med att peka på det pågående arbetet med en Regional Utvecklingsstrategi (RUS), där även länets kompetensförsörjningsstrategi ska ingå. En viktig del utgör här förbättrade resultat i grund- och gymnasieskolan, något som varierar kraftigt i länet. Och Uppsala län har i 20 år tappat position i PISA-undersökningarna, något vi måste vända.
Tomas Stavbom berättade om det nationellt uppmärksammade samarbetet inom Kompetensforum i länet, där utbildningsanordnare och branscher möts. Inom ramen för projektet har även nio kompetenskartläggningar gjorts inom olika branscher, varför vi har ganska god koll på behoven hos de 37 500 som behöver rekryteras i länet de närmaste åren. Gemensamt för de nya jobben är att de kräver gymnasie- eller högskolekompetens. Men även nya krav reses på ledar-, entreprenörs-, analytisk och interkulturell kompetens.

Peter Egardt, landshövding i Uppsala län
arrow_small

Se Peter Egardts presentation här
Landshövdingen inledde med att förmoda att tillväxtprognoserna för huvudstadsregionen var i underkant. Potentiellt, med dagens tillväxt, kan regionen växa med hela 800 000 invånare till 2030. Detta ställer stora krav på de s k hygienfaktorerna, såsom vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser som Arlanda och Ärna, bostadsbyggande mm.
Samtidigt är det idag svårt att veta exakt vilka kompetenser som efterfrågas 2030. Därför blir en mångfald av kompetenser och flexibilitet i utbildning och på arbetsmarknad allt viktigare. Vi får inte heller glömma det internationella perspektivet, där t ex 80 % i Sydkorea går vidare till postgymnasial utbildning. Men det finns också ljuspunkter att orientera mot, såsom Östhammar, där gymnasisterna 10 år efter examen har rikets högsta medianlön.

Fredrik Ahlstedt, nyvald kommunstyrelseordförande i Uppsala kommun
Fredrik Ahlstedt kastade ut frågan om Uppsala kunde bli vårt nästa Kista? Och hans slutsats var att vi mycket väl kunde bli det, men att vi idag är för dåliga på att paketera och marknadsföra alla de obestridliga fördelar som Uppsalaregionen har. Vi har i stort samma fördelar som Kista, med kapital, infrastruktur, Arlanda, bostäder till lägre priser, en av landets största IT-utbildare, ett internationellt klimat osv. Men till detta kan vi lägga en komplett stad, med atmosfär, miljökvaliteter, ett rikt kultur- och idrottsutbud – kort sagt, en helhet som kan tävla med de bästa.
Vi bör alla vara ambassadörer för staden och regionen, inte bara på ICT-området, utan på alla områden där vi har eller kan bygga nya styrkor, konkluderade Fredrik Ahlstedt, och inbjöd till gemensamma tag i marknadsföringen av regionen.

Hanna Stjärne, publisher (VD och chefredaktör) Upsala Nya Tidning
Hanna summerade intrycken från dagen och gjorde några sammanfattande reflexioner över både sådant som avhandlats och inte:
Nyföretagandet har inte kommit upp i kompetensdiskussionerna, konstaterade hon, fast Uppsala kommun ligger på 40:e plats i landet. Folk och förutsättningar för ett bättre resultat finns. Många företag behöver såväl entreprenörer som intraprenörer. Ett närliggande exempel är UNT, som i sin kreativa verksamhet knyter till sig kompetens i vad som närmast kan liknas vid en företagsinkubator.
Sverige och Uppsala är definitivt en framtidsplats för ICT. Och utvecklingen rör sig snabbt. Men offentlig och privat verksamhet har varit tidigt framme, och om vi fortsätter med det kommer alla möjligheter att stå öppna.

Guldhjärtat
Handelskammarens VD Maria Rankka delade även i år ut Rotaryklubbarnas utmärkelse Guldhjärtat. Priset går till en ”godhjärtad företagare” för insatser på skilda områden.Årets pris tilldelades Celal Alparslan på Bistro Hijazz i Uppsala. Motiveringen lyder:
”Trots ekonomiska utmaningar har Celal kämpat vidare på sin vision av ett matställe som vibrerar av musik. Vi ser ett resultat som är något mer än bara ett företag . Bistro Hijazz har gjort en skillnad i Uppsalas kulturliv. Ett rikt och varierat program som styrs av något mer än rent kommersiella intressen.”
Hedersdiplom utdelades också till Prä Asp på Max Hamburgerrestauranger för deras satsning på att anställa funktionshindrade, liksom till Länsförsäkringar Uppsala för deras engagerade nattvandringar där hela företaget deltar.