|
Frågor & svar
Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (”Institutet”) får dagligen frågor om skiljeförfarande och våra regler. Nedan har vi sammanställt några av de vanligaste frågorna. Svaren är kortfattade och syftar inte till att ge en fullständig bild av hur ett skiljeförfarande går till. För mer information är ni välkomna att kontakta oss via telefon 08-555 100 50, e-mail arbitration@chamber.se eller fax 08-566 316 50. Läs vår ansvarsbegränsning.
|
|
|
Frågor:
|
 Vad är nytt i 2007 års skiljedomsregler?
Hur startar jag ett skiljeförfarande hos Institutet?
Vad kostar det?
Hur lång tid tar ett skiljeförfarande hos Institutet?
Måste det finnas en skiljeklausul?
Hur skriver man en skiljeklausul?
Vårt avtal hänvisar till lagen om skiljeförfarande. Vad innebär det?
Vad är skillnaden mellan vanligt och förenklat skiljeförfarande?
Vad är skillnaden mellan domstolsprocess och skiljeförfarande?
Hur utser jag en skiljeman?
Vad bör svarandens yttrande över påkallelseskriften innehålla?
Vad är medling?
Måste ett skiljeförfarande via Institutet äga rum i Stockholm?
|
|
Svar:
|
Vad är nytt i 2007 års skiljedomsregler?
|
De nya skiljedomsreglerna tillämpas på skiljeförfaranden som påkallas efter den 1 januari 2007.
Inga större förändringar i de materiella bestämmelserna har gjorts. Syftet med revisionen har främst varit att anpassa reglerna till internationell praxis och ytterligare modernisera bestämmelserna. Dessutom har strukturen förbättrats och beslutsprocessen hos Institutet har gjorts mer transparent.
En viktig nyhet avser sammanläggning av mål (se § 11). Styrelsen ges befogenhet att, på begäran av part, lägga samman två skiljemål om målen rör samma rättsförhållande. Beslutet ska fattas i samråd med skiljenämnd och parter.
Parternas möjlighet att påverka vem som agerar ensam skiljeman har förbättrats genom att parterna bereds tillfälle att inom 30 dagar gemensamt utse skiljemannen (se § 13).
Nytt är också att skiljenämnden har möjlighet att förordna om säkerhetsåtgärder i form av beslut eller särskild skiljedom (se § 32(3)) och meddela särskild skiljedom på förskottsbelopp som den ena parten betalat i motpartens ställe (se § 45(4)).
För en mer ingående redogörelse av förändringarna i 2007 års regler se Institutets Newsletter 1/2007 samt en artikel av Patricia Shaughnessy och Annette Magnusson.
|
Hur startar jag ett skiljeförfarande hos Institutet?
|
Skiljeförfarandet inleds genom att käranden inger en sk påkallelseskrift (se §2) till Institutet. Samtidigt som påkallelseskriften inges skall käranden betala en registreringsavgift (se §3).
För mer information se "Inleda skiljeförfarande".
|
Vad kostar det?
|
Kostnaderna för skiljeförfarandet består av arvode till skiljenämnden, en administrativ avgift till Institutet samt ersättning till skiljenämnden och Institutet för eventuella omkostnader som uppkommit under förfarandet.
Skiljedomskostnaderna baseras på det omtvistade värdet och räknas ut med hjälp av en tabell. I det omtvistade värdet inkluderas käromål, genkäromål och yrkanden eller invändningar om kvittning. Om det omtvistade värdet inte kan uppskattas, bestämmer Institutet kostnaderna med hänsyn till samtliga relevanta omständigheter.
Under länken "Vad kostar det" finns en kalkylator för preliminär beräkning av skiljedomskostnaderna.
|
Hur lång tid tar ett skiljeförfarande hos Institutet?
|
Den främsta orsaken till att företag väljer skiljedom framför allmänna domstolar är att det går oerhört mycket snabbare. Enligt Skiljedomsreglerna har skiljenämnden sex månader på sig att meddela skiljedom. Enligt de Förenklade reglerna har nämnden tre månader på sig.
För mer information se frågan "Vad är skillnaden mellan vanligt och förenklat skiljeförfarande?" längre ner på sidan.
|
Måste det finnas en skiljeklausul?
|
Parternas överenskommelse – i form av en skiljeklausul i ett affärskontrakt eller ett separat ingått skiljeavtal, muntligt eller skriftligt - är en förutsättning för att tvisten skall avgöras genom skiljeförfarande i stället för av allmän domstol.
|
Hur skriver man en skiljeklausul?
|
Under länken "Modellklausuler" finns en rad modellklausuler som kan användas när en tvistlösningsklausul ska skrivas.
|
Vårt avtal hänvisar till lagen om skiljeförfarande. Vad innebär det?
|
Det innebär att parterna kommit överens om att eventuella tvister med anledning av avtalet ska avgöras enligt lagen om skiljeförfarande i stället för domstol – sk ad hoc skiljeförfarande. Saknas hänvisning till Institutet får inte Institutet handlägga målet och parterna får själva administrera skiljeförfarandet enligt lagens bestämmelser. Parterna kan också i ett nytt skiljeavtal bestämma att tvisten i stället ska avgöras genom skiljeförfarande enligt Institutets regler.
|
Vad är skillnaden mellan vanligt och förenklat skiljeförfarande?
|
Enligt de vanliga skiljedomsreglerna är huvudregeln att målet ska avgöras av en skiljenämnd som ska bestå av tre skiljemän. Tvisten kan avgöras av en ensam skiljeman om parterna är överens om detta eller om Institutet anser att det är lämpligt med hänsyn till tvistens karaktär, omtvistat värde och svårighetsgrad. Enligt de förenklade skiljedomsreglerna avgörs tvisten alltid av en skiljeman.
Enligt de vanliga skiljedomsreglerna ska skiljedom meddelas senast sex månader efter det att målet överlämnats till skiljenämnden. Enligt de förenklade reglerna ska skiljedom meddelas inom tre månader.
Dessutom har de förenklade reglerna vissa begränsningar i antalet skrifter parterna kan ge in och möjligheten till muntlig förhandling.
De förenklade reglerna är ett snabbare och billigare alternativ än det vanliga skiljeförfarandet och är tänkt att tillämpas i mindre komplicerade tvister med lägre omtvistat värde.
|
Vad är skillnaden mellan domstolsprocess och skiljeförfarande?
|
Skiljeförfarandet har flera fördelar i förhållande till domstolsprocessen. Förfarandet är snabbare, konfidentiellt och mer flexibelt. Parterna kan påverka processen på ett annat sätt. Inte minst gäller detta skiljeförfarandets säte, processpråket och tillämplig lag. Dessutom kan parterna se till att de som ska döma i målet har rätt sakkunskaper genom att parterna utser en skiljeman var.
Till skillnad från en domstolsdom kan en skiljedom inte överklagas. Parterna betalar, förutom ombudskostnader, även arvode till skiljenämnden och Institutet samt eventuella omkostnader som uppstått med anledning av förfarandet.
I internationella affärskontrakt har skiljeförfarande den fördelen att skiljedomar erkänns och kan verkställas i nästan alla länder (se New York-konventionen). Domstolsdomar kan inte lika lätt verkställas i andra länder, i vissa länder inte alls.
|
Hur utser jag en skiljeman?
|
En part kan utse vem som helst till skiljeman så länge han eller hon är opartisk och oberoende (se § 14). Institutet har, till skillnad från en del andra internationella skiljedomsinstitut ingen officiell lista på vilka personer som får utses till skiljemän. Om parten så önskar kan Institutet föreslå ett antal personer som kan vara lämpliga som skiljemän i tvisten.
När Institutet utser skiljemän – vanligtvis ordförande eller ensam skiljeman - beaktas framförallt följande faktorer: erfarenhet som skiljeman, kunskaper inom aktuellt rättsområde, tillämplig lag och språk. Faktorer som förfarandets säte och de inblandades nationalitet beaktas också (för att undvika intressekonflikt).
|
Vad bör svarandens yttrande över påkallelseskriften innehålla?
|
Yttrandet (se § 5) kan vara kortfattat. Det ska framförallt innehålla svarandens inställning till kärandens yrkanden, preliminär uppgift om eventuella genkäromål eller kvittningsyrkanden, information om den skiljeman svaranden utsett – såvida skiljenämnden inte ska bestå av en skiljeman – och eventuell jurisdiktionsinvändning.
Om käranden yttrat sig över tillämpliga skiljedomsregler, språket för förfarandet, antalet skiljemän, skiljeförfarandets säte eller något annat som påverkar processen bör svaranden kommentera detta.
|
Vad är medling?
|
Medling är en form av tvistlösning som kan väljas som alternativ till domstolsprocess och skiljeförfarande. Medling syftar till att parterna ska nå en förlikning. Båda parter måste vara villiga att gå den andra parten tillmötes för att medlingen ska få ett positivt resultat. En medlare leder samtalen och kan hjälpa parterna att hitta tänkbara lösningar. Parterna kontrollerar hela processen och kan när som helst avbryta medlingsförsöken.
För mer information se Medlingsinstitutets hemsida.
|
Måste ett skiljeförfarande via Institutet äga rum i Stockholm?
|
Nej. Skiljeförfarandets säte bestäms av parterna eller, om ingen sådan överenskommelse finns, av Institutet (se § 20). Dessutom kan skiljenämnden, efter samråd med parterna, bestämma att förhandling mm ska äga rum på anna onrt än sätet.
|
